GRAVIDITET
Skriven av
Dr. Harvey Karp
DELA DENNA ARTIKEL
Bästsäljare
Dagen din bebis föds kommer antagligen att vara den vackraste och mest minnesvärda dagen i ditt liv. Men mammor vet att det inte bara är guld och gröna skogar. Det kommer troligen också att vara den blodigaste, jobbigaste och mest kaotiska dagen i ditt liv. Och det är tjusningen med livet!
Förlossningen delas upp i tre delar. Den första och längsta fasen startar när du börjar ha sammandragningar (och du kommer att ha många!).
Din livmoder är en stark muskel. Under förlossningsarbetet skiftar den mellan att stramas åt (sammandragning) och slappna av. Med varje sammandragning pressas bebisen nedåt vilket trycker hennes huvud mot din livmodertapp. Det får din livmodertapp att plattas ut och öppnas upp, men tro inte att det händer snabbt.
Förlossningsarbetet börjar ofta långsamt. Om det är din första förlossning och du inte är i en riskgrupp kommer din barnmorska att rekommendera dig att stanna hemma så länge som möjligt. Försök att koppla av, drick mycket vatten och ät lätta, kolhydratrika måltider. Om du klarar av att sova, gör det! Att föda barn är som att springa ett maraton, inte en spurt, så trötta inte ut dig för mycket i början.
När dina sammandragningar börjar bli allt tätare, ska du ta tiden på sammandragningens längd (början till slut) och på tiden mellan dem (från tiden när en börjar tills nästa börjar – inte tills den slutar).
När du kommer in kommer barnmorskan eller barnläkaren se hur mycket du har öppnat dig. Om du behöver öppna dig mer kanske de skickar hem dig eller säger till dig att ta en promenad eller gå och äta något.
Vissa kvinnor säger att början på första fasen känns som menssmärtor eller värk i nedre delen av ryggen, men snart blir sammandragningarna längre, kommer oftare och är mer intensiva. För nya mammor varar den här fasen vanligtvis i 6–12 timmar, men kan fortsätta i en dag eller längre. (Om du har fött barn tidigare kan saker och ting hända mycket fortare!)
När du väl börjar det aktiva förlossningsarbetet kommer du att ha smärtsamma sammandragningar som håller i sig i runt en minut med 3–5 minuters mellanrum. Du kan ha svårt att prata eller gå. Vid det laget kommer din livmodertapp att ha öppnat sig 3–10 centimeter. (Det är vanligt att öppna sig 1 cm/timme, men precis som med tidigare förlossningsstadier så är det olika för alla kvinnor.) Om du väljer att ta epidural så är det dags nu!
Utdrivningsskedet är den mest intensiva fasen, men också den kortaste! Du kommer att öppna dig de där sista centimeterna och dina sammandragningar kommer att komma ofta. Fas 1 är över när din livmodertapp har öppnat sig 10 cm (helt öppen).
När du kommer till andra fasen kommer det att gå fortare.
När du är helt öppen ska du börja krysta. Vissa kvinnor kan kontrollera krystprocessen, men om du är bedövad av epiduralen kommer din barnmorska troligen att guida dig när du ska krysta hårt och när du ska sakta ner och låta din kropp slappna av och öppna sig.
I den här fasen passerar din bebis från livmodersöppningen genom den fullt öppna livmodertappen till slidöppningen. Där kommer du att känna ett enormt tryck.
Din förlossningsläkare kommer att mäta din bebis huvud när det kommer ner, centimeter för centimeter tills man till sist kan se toppen av huvudet (även kallat kröning). I den här fasen kan man massera slidöppningen lite lätt (även kallat perineal massage) för att hjälpa den att töjas ut.
Bebisens huvud kommer ut som i ett slags vridmoment... som om du vrider en kork ut ur en vinflaska. När huvudet är ute kommer läkarna be dig att krysta rejält – igen – för att få ut din bebis axlar. Som tur är kommer resten av kroppen att glida ut ganska lätt, som en hal liten fisk. Om din bebis inte behöver omedelbar sjukvård, kommer hen att läggas på ditt bröst och täckas med en varm filt.
När du har fött din bebis är äventyret inte helt över än... du måste även krysta ut moderkakan. Men oroa dig inte! Det är den enklaste delen och för det mesta trillar den ut efter ett par minuter. Det är det här som kallas efterbörd.
För de mammor som planerar att amma är det bäst att börja på en gång. (Amningen gör dessutom så att din livmoder drar ihop sig och hjälper på så sätt till att få ut moderkakan och krympa den i storlek.) Du kommer också att förlora mycket blod, så din vårdgivare kommer att massera din mage för att få ut blodet och hjälpa livmodern att krympa. Om du inte har en kateter insatt kommer din barnmorska nu att be dig att kissa eftersom en full blåsa kan hindra livmodern från att tömma sig helt och hållet.
Om du har spruckit eller har blivit klippt kommer vårdpersonalen att sy ihop dig. Om du tog epiduralbedövning kommer du inte att känna av det här, men om du inte tog någon kommer du att få lokalbedövning. (Det gör sällan ont eftersom processen i sig vanligtvis gör blygdläpparna lite bedövade.)
Ansvarsfriskrivning: Informationen på vår webbplats är INTE medicinsk rådgivning för någon specifik person eller tillstånd. Den är endast avsedd som allmän information. Om du har några medicinska frågor och funderingar om ditt barn eller dig själv, vänligen kontakta din vårdgivare. Bröstmjölk är den bästa källan till näring för spädbarn. Det är viktigt att mödrar äter en hälsosam, balanserad kost i förberedelse för och under amning. Kombinerad amning och flaskmatning under de första veckorna i livet kan minska tillgången på en mammas bröstmjölk och det kan vara svårt att ångra beslutet att inte amma. Om du bestämmer dig för att använda modersmjölksersättning bör du noggrant följa instruktionerna.
