PREGNANCY
Sanningen om dina största graviditetsrädslor
De här forskningsbaserade fakta hjälper dig att andas lite lättare.
Skriven av
Happiest Baby Staff
DELA DENNA ARTIKEL
FÖRÄLDRARS VAL
Bästsäljare
PREGNANCY
Skriven av
Happiest Baby Staff
DELA DENNA ARTIKEL
Bästsäljare
Innehållsvarning: Den här artikeln handlar om graviditetsförlust och foster som dör före födseln (intrauterin fosterdöd).
Graviditet är en tid av djup glädje – och djup oro – ofta nästan i lika stora delar. Oavsett om du väntar barn för första gången eller har gjort det förut är det helt normalt att tankarna snurrar med en massa ”tänk om…?”. En studie från 2021, publicerad i Journal of Affective Disorders, visade att nästan 80 % av alla gravida personer uppgav minst en stor rädsla kopplad till sin graviditet, från oro för missfall och fosterskador till förlossningskomplikationer och tiden efteråt.
Men här är sanningen: De flesta graviditetsrädslor är antingen mycket osannolika eller fullt hanterbara med rätt vård. Vi vill gå igenom de vanligaste graviditetsrädslorna med dig och ge lugnande, vetenskapsbaserade fakta som kan hjälpa dig att andas lite lättare.
Oron: ”Tänk om jag förlorar barnet tidigt?”
Fakta: Det här är en av de vanligaste rädslorna tidigt i graviditeten. Missfall är tyvärr en del av den reproduktiva resan för många (man uppskattar att omkring 10 % av alla kända graviditeter slutar i missfall), men de allra flesta inträffar under första trimestern – ofta innan personen ens vet att hen är gravid.
När man väl har sett hjärtslag (vanligtvis vid 6–8 veckor) minskar risken för missfall tydligt, särskilt i graviditeter med låg risk. Och efter första trimestern sjunker risken till ungefär 1–5 %.
Inget kan ersätta en efterlängtad graviditet, men det kan ändå vara tröstande att veta att de flesta som upplever en graviditetsförlust senare får en frisk graviditet.
Oron: „Tänk om något är fel med mitt barn?“
Fakta: Ungefär 3 % av alla barn föds med någon form av fosterskada, men vad det innebär kan variera väldigt mycket. Kom ihåg att ”fosterskada” är en medicinsk term som täcker en rad olika hälsotillstånd som uppstår före födseln. Det betyder inte att en person är ”defekt”!
De flesta fosterskador är lindriga och behandlingsbara, och många påverkar inte hälsan på lång sikt. Förebyggande åtgärder – som att ta folsyra, undvika alkohol och skadliga substanser och ha god kontroll på diabetes – kan minska risken avsevärt.
Oron: ”Tänk om mitt barn dör innan det föds?”
Fakta: Intrauterin fosterdöd (att förlora ett barn i vecka 20 eller senare) är oerhört hjärtskärande – men ovanligt. I USA drabbar det ungefär 1 av 175 födslar.
De flesta graviditeter fortlöper utan större problem, särskilt med regelbundna kontroller. När du går på dina graviditetsbesök kan vården hålla koll på tillstånd som kan öka risken, som högt blodtryck, graviditetsdiabetes eller tillväxthämning hos fostret. Att följa barnets rörelser under tredje trimestern (ofta kallat ”sparkräkning”) är ett annat sätt att hålla koll på hur barnet mår. Om du märker att barnet rör sig mindre än vanligt, vänta inte – kontakta din vårdgivare direkt.
Oron: ”Tänk om jag kommer i gång med förlossningen för tidigt?”
Fakta: Ungefär 10 % av alla barn i USA föds för tidigt (före vecka 37). Riskfaktorer kan vara tvilling- eller flerbörd, tidigare för tidig födsel eller vissa infektioner.
För tidig förlossning kan innebära allvarliga risker, men de flesta prematura barn – särskilt de som föds efter vecka 34 – klarar sig väldigt bra med dagens neonatalvård. Om du har ökad risk kan din vårdgivare till exempel erbjuda progesteronbehandling, tätare kontroll av livmodertappen eller andra åtgärder. Läs mer om för tidig förlossning.
Oron: „Tänk om jag inte klarar smärtan när jag föder?“
Fakta: Förlossning är intensiv – det går inte att försköna. Men du står inte utan stöd… eller utan valmöjligheter!
Smärtlindring under förlossning kan vara epiduralbedövning, läkemedel i dropp, lustgas och icke-medicinska metoder som massage och andningstekniker. (Relaterat: ta en titt på våra vetenskapsbaserade tips för avslappning under förlossningen!) Om du vill ha epidural är det ofta möjligt. Om du hellre vill föda utan medicinsk smärtlindring kan vårdteamet stötta dig med andra verktyg. Oavsett vilket finns teamet där för att hjälpa dig att känna dig så trygg och omhändertagen som möjligt. Du får välja den väg som känns rätt för dig!
Oron: ”Tänk om det inte går enligt plan och jag måste göra kejsarsnitt?”
Fakta: Ungefär var tredje födsel i USA sker med kejsarsnitt.
Kejsarsnitt kanske inte var den bild du hade av din förlossning, men det är ett säkert och ofta livräddande ingrepp. Tack vare moderna operationstekniker och god infektionskontroll är riskerna små, och du får bra stöd i återhämtningen. Om du pratar igenom din förlossningsplan med din barnmorska eller läkare kan det hjälpa dig att förbereda dig både känslomässigt och fysiskt på olika scenarier.
Oron: „Tänk om jag inte känner igen mig själv efter att barnet är fött?“
Fakta: Man uppskattar att ungefär 1 av 5 mammor och 1 av 10 pappor har psykisk ohälsa i samband med graviditet och småbarnstid, och att omkring 80 % av alla föräldrar får ”baby blues”. Samtidigt är det viktigt att veta att psykisk ohälsa går att behandla.
Screening under och efter graviditet hjälper vården att hitta dem som behöver extra stöd. Samtalsterapi, läkemedel och socialt stöd kan göra stor skillnad. Att du är uppmärksam på din psykiska hälsa är en riktig styrka. Ta gärna en titt på Happiest Babys Mental Wellness Toolkit. Där hittar du övningar att göra redan före graviditeten för att kartlägga riskfaktorer och symtom och förbereda dig känslomässigt på att bli förälder.
Oron: „Tänk om jag råkar äta något som jag inte får?“
Fakta: Vissa livsmedel, till exempel rå fisk, charkprodukter och opastöriserade ostar, kan öka risken för listeria eller andra matförgiftningar, som kan vara farliga under graviditet.
Samtidigt är det ovanligt att bli sjuk av ett enstaka misstag, särskilt om maten var fräsch och rätt förvarad. Att följa livsmedelshygieniska råd och skölja frukt och grönt noggrant kommer du långt med. Om du känner dig osäker, kontakta din vårdgivare – hen är där för att hjälpa dig, inte för att döma. (Kolla också in vår guide till livsmedel du bör undvika under graviditeten!)
Oron: „Jag får inte behålla någonting – hur får barnet i sig näring?“
Fakta: Illamående och kräkningar tidigt i graviditeten (så kallat morgonillamående) är vanligt och brukar vara ett tecken på stigande graviditetshormoner. De flesta bebisar växer och utvecklas helt normalt trots dessa symtom.
Även om du bara får i dig kex och vatten prioriterar kroppen att skicka näring till barnet. Om symtomen blir allvarliga (till exempel om du inte kan behålla vätska på 24 timmar eller mer) kan det röra sig om hyperemesis gravidarum – ett tillstånd som kräver vård, men som går att behandla.
Oron: „Tänk om jag bajsar på förlossningsbritsen?“
Fakta: Till skillnad från många andra rädslor på den här listan är den här supervanlig. Faktum är att det är så vanligt att ha avföring under förlossningen att vårdpersonalen inte ens höjer på ögonbrynen!
När du krystar för att föda barn använder du ofta samma muskler som när du går på toaletten. Teamet förväntar sig att det kan hända och tar hand om det diskret. Du kommer att vara fullt fokuserad på att föda ditt barn, inte på att vara pryd – och det är precis så det ska vara!
Oron: „Tänk om jag spricker mycket – eller måste sys?“
Fakta: Omkring 9 av 10 födande kvinnor får någon form av bristning i bäckenbotten, och ungefär 60–70 % av dessa behöver sys. De flesta bristningar är dock lindriga (grad 1 eller 2) och läker snabbt.
Din barnmorska eller läkare stöttar dig i att krysta långsamt och kontrollerat. Varma kompresser, perinealmassage och upprätta förlossningsställningar kan minska risken för bristningar. Episiotomier (kirurgiska klipp) görs numera mer sällan och bara när det är medicinskt nödvändigt.
Oron: „Jag kommer att göra allting fel.“
Fakta: Föräldraskap kommer inte med en instruktionsbok – och det är okej. Inlärningskurvan är verklig, men du är mer än kapabel att ta dig igenom den.
Ingen börjar med alla svar. Dina instinkter vaknar till liv, och ditt stöd runt omkring (partner, barnläkare, vänner, appar) kan hjälpa dig på vägen.
Graviditet är full av frågetecken – men det betyder inte att du är maktlös. Genom att söka svar i tillförlitliga källor och omge dig med bra vård kan du stilla en del av de där snurrande tankarna. Ta ett djupt andetag… och kom ihåg: Rädsla kan titta förbi, men den behöver inte flytta in.
Ansvarsfriskrivning: Informationen på vår webbplats är INTE medicinsk rådgivning för någon specifik person eller tillstånd. Den är endast avsedd som allmän information. Om du har några medicinska frågor och funderingar om ditt barn eller dig själv, vänligen kontakta din vårdgivare. Bröstmjölk är den bästa källan till näring för spädbarn. Det är viktigt att mödrar äter en hälsosam, balanserad kost i förberedelse för och under amning. Kombinerad amning och flaskmatning under de första veckorna i livet kan minska tillgången på en mammas bröstmjölk och det kan vara svårt att ångra beslutet att inte amma. Om du bestämmer dig för att använda modersmjölksersättning bör du noggrant följa instruktionerna.
